Jag tror mig ha kontroll, vill ha kontroll. Runt andra känner jag mig trygg, själv är jag osäker. Måste bli ändring på det. Kan inte alltid ha någon vid mig. Gäller att våga, att tro på sig själv. För om inte jag gör det, vem ska då göra det?
Det känns tungt, det känns som en tung klump i magen. Så många obesvarade frågor. Gråten i halsen, vill bara släppa ut allt, får ont i huvudet. Allt bubblar snart över. Hur ska jag orka i 4 veckor till? Semester? Folket är underbart, alla är sköna. Bara jag som är trött, vill ha en vilodag. Vill ha en dag för mig själv.
Fast jag får ju bo i lägenheten ensam, men det är inte det jag vill. Eller jo, men jag vill ha en dag då jag kan sova hur länge som helst. En dag då jag kan äta en riktig brakar frukost. Läsa tidningen, lösa något suduko. Gå runt i pyjamas hela dagen om jag vill det. Låt mig bara få göra vad jag vill en dag.
Får göra det i helgen. Bara unna mig själv något, inte stressa. Juste midnattsloppet snart. 1 mil, hur mår kroppen? kanske ska ta det lugnt med all alkohol, faktiskt fokusera lite. Jag kan springa bra, lite mer träning så öser jag!
Jag tränar varje dag på jobbet, det är tufft att springa i trappor. Men inte ger jag upp? nej för jag tar i. Jag kämpar på, dom tycker att jag är duktig, jag vet att jag är duktig. Bara att allt tar tid, och jag vet inte om jag har tålamod.
Kanske en egenskap att träna upp? Att lära sig att allt inte går på en dag bara, utan man måste ge det ett tag. Så jag kanske inte blir lycklig idag, men om jag försöker nå mina mål så blir jag nog gladare längs med vägen. Det vänder nu.
Ett nytt kapitel börjar här.
/D.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment